Begravningen

 

Fredagen den 24 november 2006 hölls i Enslövs kyrka, Åled begravningsgudstjänsten  för vår älskade son Per Christian Johannes Sellergren.

 

Vi hans föräldrar och syskon hade valt att komma till kyrkan precis innan det skulle börja. När vi kliver in i kyrkan står alla upp i bänkraderna. Kyrkan är fullsatt och där finns så många ungdomar. Christian hade så många vänner att vi inte riktigt hade koll på alla och nu fanns här många vi aldrig sett. Alla hade de kommit för att hedra Christian och ta ett sista farväl.

 

Längst fram i kyrkan står en vit kista med tre stora mörkröda rosor på som kistdekoration. På kistan står även ett foto av Christian. Runt kistan är det fullt av blommor, kransar och blomsterarrangemang. Framför kistan står ett stort hjärta med lite brudslöja och några tallkvistar i, vår hälsning till vår son.

Begravningsakten inleds med att solisten Tiina Kjellström, en vän till mig och mina systrar, sjunger "Jag vill ha en egen måne", av Ted Gärdestad. Sedan följer en psalm nr 875, När sorgen känns tung i mitt sinne...

 

Vår underbara präst Björn Berggren håller i begravningsakten och läser ett mycket fint tal som verkligen beskriver Christian och vad som hänt.

 

Nästa låt som framförs är Christians favoritlåt, "Dust in the wind", av K.Livgren/Kansas. Den sjöngs av vännen Jonas Snäckmark och på gitarr vännen Emil Johansson. Efter bön framför samma vänner E. Claptons "Tears in heaven".

 

Avskedet vid kistan är så gripande, att se alla dessa ungdomar, vänner, släkt och andra som gråter ut sin förtvivlan, sin saknad. Kistan blir övertäckt av blommor och andra minnessaker.

 

Efter avskedet sjunger vi psalm nr 256 "Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken" och sedan sjunger min vän Tiina "You raise me up" av R.Lovland/B.Graham.

 

Innan vi går ut ur kyrkan går vi fram och tar ett sista farväl.

 

Efter begravningsgudstjänsten samlas alla som vill i församlingshemmet för en minnesstund. Med bildkanon rullar ett bildspel på en filmduk och här visas också några korta filmklipp med Christian som visar honom så som vi vill att alla ska minnas honom. I foajen står ett minnesbord med en röd bok där de som vill kan skriva några rader.

 

Vi går efter minnesstunden tillbaka till kyrkan och tittar på alla blommor som vaktmästarna nu lagt på platsen där Christian ska vila. Alla blommorna har lagts i form av ett hjärta.